Varför kostar konst?

Det finns realiteter man sällan pratar om i konstvärlden – och inte alltid känner till…

10% kvar

Visste du att när en tavla tagit två veckor att färdigställa och konstnären ska få en svensk medellön, bör den på galleriväggen kosta runt 125 000:- . Utöver själva måleriet ska då även tid för inköp, skissarbete, ateljéstädning, bokföring,  marknadsföring,  leverans, fakturering, mailkontakt med gallerier, fortbildning m. m. inräknas !

Konstnärer blir sällan konstnärer för att hålla på med pengar och företagande, men räknas oftast som företagare när det kommer till beskattning.

Hur mycket tror du konstnären har kvar i handen av de 125.000:-? Kanske 10% om hen har tur:

• 50% går till galleriprovision
• 12% går sen till moms
• En stor del av vad som är kvar efter det går sen till omkostnader (färg, ramning, transport, försäkringar, trycksaker, resor i tjänsten, telefon m m).
• 31 % går därefter till arbetsgivaravgift
• 30% till sist i inkomstskatt

Konstnärer sponsrar samhället

Den paradoxala situationen är att medan kunden som köpt ett kostbart konstverk tror att hen nu “gynnat en konstnär”, kan konstnären i sin tur känna att ”nu sponsrade jag en kund”! Mycket arbete bakom verket blev ofta inte alls avlönat. En grupp norska ekonomer som följde en grupp konstnärer kunde efter en tid konstatera att konstnärerna sponsrat det norska samhället med en viss mängd arbete/konst.

Ofrivilliga företagare

Emma Stenström, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm,  som forskat på kulturföretagande i Sverige berättar att kultursektorn i Sverige omsätter 2-3 ggr mer än bilindustrin och t o m mer än livsmedelsindustrin, vilket säger något om hur viktigt det här området är för oss människor. Inom kultursektorn finns dock å andra sidan många av oss som hon benämner ”de ofrivilliga företagarna”. De flesta kulturarbetare sysslar ju med kultur just för att få göra det, inte för att expandera, importera, rationalisera tillverkningen eller skaffa fler anställda. Vi förlägger inte tillverkningen utomlands om försäljningen ökar, vi kan inte ens ta in en vikarie om vi blir sjuka, även om vi kanske ibland har fasta kostnader för t ex ateljéhyra som står och tickar.

Det intressanta för den som valt den här banan är förstås att få skapa – att förhålla sig konstnärligt är ett sätt att leva, att få vara i ”möjlighetssinnet”. En äldre kollega sa: ”Jag har aldrig varit rik men alltid känt mig så”!

Men mat på bordet behövs trots allt och konstnären behöver ta ut en lön. En svensk medellön kanske? Många konstnärer har faktiskt studielån som en läkare.

Det är därför konst bör kosta.