menu

Uncategorized

Välkommen till mitt Miniatyrmuseum!

Varje konstnär borde få en egen konsthall!

Nu har jag skaffat mig en! Tillsammans med min snickarvän Curt har jag förverkligat en gammal idé: I över tjugo år har en halvfärdig konsthall i miniatyr stått i källaren och väntat och nu är den snart klar!

I denna konsthall kan jag förverkliga stora idéer i litet format och den kommer att komplettera varje kommande utställning. Hit kan jag också bjuda in presumtiva gäster… Varför inte låta dockan av Donald Trump beskåda bilder om människan och ekosystemet!

Här kommer betraktaren att kunna titta in på

  • “Konst som inte finns”, miniatyrskisser av konst jag aldrig kommer att göra,
  • “Konst som redan finns”, utprintade miniatyrer av verk som står klara i ateljén men inte ryms i utställningen
  • “Konst som kanske kommer finnas”, miniatyrskisser till bilder jag kanske kommer måla!

Välkommen att se den i Edsvik Konsthall juni 2017 eller Norrbottens museum, feb.-mars 2018.

Kul bildsamtal

Bildsamtal i skolan!

Regeringen har gett pengar till skolorna för att man ska ta in konstnärer att skapa med barnen och då och då anlitas jag för detta.  Jag har de sista åren mött över tusen barn och tycker det är roligt att få implementera professor Britt-Maj Wikströms forskning kring bildsamtal.*)

Identitetsstärkande

I många sammanhang är vi människor omgivna av både facit och prestationskrav. Det kan därför upplevas skönt att göra något där inte finns något rätt eller fel. Där det du själv känner och tänker är just det efterfrågade. Att berätta om en bild är att bli sedd och respekterad av andra för det man själv står för. Det är också en träning  i att formulera och uttrycka sin egen reaktion. Viktigt i en tid då vi manipuleras så mycket av bildinformation!

 

Forskning

Jag var för några år sedan med och ledde en studie kring bildsamtal i grupp tillsammans med professor Britt-Maj Wikström, professor emerita i socialmedicin vid Aakers universitet, Norge, och docent vid Karolinska. Då fick jag på nära håll uppleva bildsamtalets stora möjligheter.  Erfarenheterna från detta har jag tagit med mig både till mina egna vernissager och in i skolans värld.

 

Har man lärt sig denna spontana metod att tolka bilder har man sen alltid med sig ett redskap för att låta sig berikas av konst och det är roligt när det förhållningssätt jag visat på lever vidare i klasserna. Jag har därför, till inspiration för lärare, tagit fram en vägledning för bildsamtal i skolan. Den kan gratis laddas ner från min hemsida.

(* www.artforhealth.com

 

 

 

 

Se långt – vi vill vara med!

 

Möt blicken

Om hälften av djuren på  Zoo dog nästa vecka skulle det vara förstasidesnyheter. Men nu händer detta ute i den riktiga naturen.

De nio

Internationellt kända forskare har identifierat nio planetära gränser inom vilka mänskligheten kan fortsätta att utvecklas och frodas för kommande generationer. Går vi över dessa gränser skulle kunna generera plötsliga eller oåterkalleliga miljöförändringar.

Biologisk mångfald är ett av områden och kan sägas vara en temperaturmätare på hur det står till med situationen som helhet.

Vi är helt beroende av friska starka ekosystem som kan leverera de resurser vårt samhälle behöver.

Minskat med hälften

Under de sista fyrtio åren har djurbeståndet i världen minskat med hälften. Samtidigt har vi människor i rund tal fördubblat.

Orsakerna är att vi breder ut oss i deras livsmiljö (dammbyggen, avskogning m m), vi jagar dem och vi smutsar ner.

 

I min utställning i Edvik Konsthall 2-23 juni 2017 låter jag betraktaren möta blicken hos några representanter för dessa arter.

 

 

 

 

 

Samtalsinspiratörer

Ovan: Samtalsinspiratörer övar inför vernissage i Edsvik Konsthall.

.

En utställning – hundra samtal

Anna berättar:

Inför min separatutställning i Edsvik Konsthall i mars 2014 anlitade och instruerade jag, 25 personer för att gå runt och samtala med de som ville i publiken.

Bildsamtal som berör

Varje gallerist och var konstnär önskar väl att publiken på något vis ska beröras och reflektera, att konsten ska nå fram och det här uppskattades även av publiken och av inspiratörerna.

Bakgrund i forskning

Forskning visar att en grupp människor som dagligen fick analysera bilder efter en viss utprövad modell efter en tid var mätbart friskare. De sov bl. a. bättre, var piggare, hade tendens till mindre medicinering och en mer positiv syn på sin livssituation.  Kontrollgruppen som fått lika mycket samtal men kring vardagliga ting visade inga förändringar alls.

Att just utrycka sig kring bilder kan alltså påverka oss människor väl. Denna metod bygger på professor Wikströms långa dokumenterade forskning kring bildsamtal. Denna metod har bl a använts i vården men nu tillämpade jag detta på en vernissage!

Inget skulle förmedlas i samtalet

Syftet med projektet var inte att förmedla de idéer som fanns till grund för bilderna i min utställning, inte att beskriva något eller att undervisa. Inte heller att undersöka publikens reaktioner. Samtalsledarnas roll var bara att vara ett lyssnade öra och att med hjälp av vissa frågeställningar väcka och stimulera betrakatarens egen symboliseringsförmåga. Samtalen var alltså helt fokuserade på att lyfta fram betraktarens egen upplevelse. Inget dokumenterades, ingen prestation fanns involverad.

Möten med innehåll

Projektet blev ur flera synvinklar uppskattat. Publiken kände sig lyssnad till, många stannade längre än de tänkt från början och hade mycket att berätta och starka känslor utrycktes, en del skrattade, någon grät. Inspiratörerna berättade hur utställningshallen, från att ha varit stilla, plötsligt ljöd av innehållsrika möten. Många besökare återkom senare till utställningen med nya personer i sällskap.

Makten till betraktaren

Styrkan i den bildsamtalsmodell professor Britt-Maj Wikström forskat upplever jag bl. a. ligger i att den ger makten till betraktaren. Man behandlar i samtalet denotation och konnotation, d v s vad bilden föreställer och vad betraktaren upplever kring det men bjuder också med enkla frågor in betraktaren till att bli medskapare av bilden. “Det här vill vi göra om!”, sa flera av inspiratörerna.

 

Se långt!

Se långt!

I min kommande separatutställning i Edsviks Konsthall i juni kommer jag i serien “Se långt – vi vill vara med!”, att måla blicken hos utrotningshotade arter i extrem närbild – artutrotningen kan sägas vara en termometer på tillståndet i ekosystemet och därför särskilt viktig att ge akt på.

I serien “Vi ser långt!” kommer jag också låta besökaren möta blicken hos personer som idag ser långt; innovatörer, forskare, företagare som alla ser möjligheter och har lösningar!

Porträttet av Inger får här representera dessa kommande bilder som jag nu arbetar med, (även om den egentligen inte ingår i den sviten). Inger utstrålar här en sån smittande sisu – den var härlig att måla.

Välkommen till min utställning i Edsvik Konsthall 2-23 juni, 2017 .

Ett “kultur-djur”

Allas unika berättelser

Människan använder symboler för att tolka sin verklighet. Förmågan att tänka abstrakt har t o m varit avgörande för vår arts utveckling är man idag inom forskningen överens om.

I nattliga drömmar gestaltas det inre livet, men det undermedvetna influerar även vilka bildval, färger eller former vi dras till. Detta gäller såväl den ovane betraktaren, amatörmålaren som den professionellt utövande.

En mänsklig förmåga

När barn omsätter sina erfarenheter och intryck i rollspel kallar vi det lek. Barn som får leka mycket sägs må bättre. Får de inte göra det mår de inte så bra som de kunde gjort.

Vuxna skapar dikter, teater, bilder eller dans av känslor, tankar och intryck. Då kallar vi det kultur och denna mänskliga förmåga tycks vi må bra av att använda.

Får vi mer av det mår vi bättre. Får vi mindre av det mår vi inte så bra som vi kunde gjort. Det har man numera forskat på!

Man skulle kunna säga att människan är ett “kultur-djur”!

Se föreläsning.

 

 

Varför kostar konst?

Varför kostar konst?

Det finns realiteter man sällan pratar om i konstvärlden – och inte alltid känner till…

10% kvar

Visste du att när en tavla tagit två veckor att färdigställa och konstnären ska få en svensk medellön, bör den på galleriväggen kosta runt 125 000:- . Utöver själva måleriet ska då även tid för inköp, skissarbete, ateljéstädning, bokföring,  marknadsföring,  leverans, fakturering, mailkontakt med gallerier, fortbildning m. m. inräknas !

Konstnärer blir sällan konstnärer för att hålla på med pengar och företagande, men räknas oftast som företagare när det kommer till beskattning.

Hur mycket tror du konstnären har kvar i handen av de 125.000:-? Kanske 10% om hen har tur:

  • 50% går till galleriprovision
  • 12% går sen till moms
  • En stor del av vad som är kvar efter det går sen till omkostnader (färg, ramning, transport, försäkringar, trycksaker, resor i tjänsten, telefon m m).
  • 31 % går därefter till arbetsgivaravgift
  • 30% till sist i inkomstskatt

Konstnärer sponsrar samhället

Den paradoxala situationen är att medan kunden som köpt ett kostbart konstverk tror att hen nu “gynnat en konstnär”, kan konstnären i sin tur känna att ”nu sponsrade jag en kund”! Mycket arbete bakom verket blev ofta inte alls avlönat. En grupp norska ekonomer som följde en grupp konstnärer kunde efter en tid konstatera att konstnärerna sponsrat det norska samhället med en viss mängd arbete/konst.

 

Ofrivilliga företagare

Emma Stenström, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm,  som forskat på kulturföretagande i Sverige berättar att kultursektorn i Sverige omsätter 2-3 ggr mer än bilindustrin och t o m mer än livsmedelsindustrin, vilket säger något om hur viktigt det här området är för oss människor. Inom kultursektorn finns dock å andra sidan många av oss som hon benämner ”de ofrivilliga företagarna”. De flesta kulturarbetare sysslar ju med kultur just för att få göra det, inte för att expandera, importera, rationalisera tillverkningen eller skaffa fler anställda. Vi förlägger inte tillverkningen utomlands om försäljningen ökar, vi kan inte ens ta in en vikarie om vi blir sjuka, även om vi kanske ibland har fasta kostnader för t ex ateljéhyra som står och tickar.

Det intressanta för den som valt den här banan är förstås att få skapa – att förhålla sig konstnärligt är ett sätt att leva, att få vara i ”möjlighetssinnet”. En äldre kollega sa: ”Jag har aldrig varit rik men alltid känt mig så”!

Men mat på bordet behövs trots allt och konstnären behöver ta ut en lön. En svensk medellön kanske? Många konstnärer har faktiskt studielån som en läkare.

Det är därför konst bör kosta.

Visionister

”Optimisten har inte mer rätt än pessimisten, men han har trevligare”, sägs det men…

…när blir optimism farlig?

När jag för några år sedan lyssnade till en föreläsning av Johan Rockström och Anders Wijkman om läget på planeten, kände jag att man kunde ha skickat runt pappersnäsdukar bland åhörarna.

Budskapet från forskarvärlden

handlar om klimatförändringar, havsförsurning, jordutarmning, artutrotning, ozonlagret, sinande kväve-fosfor, kemikaliespridning, problem med färskvattnet, luftföroreningarna…(Orkar du fortsätta läsa, eller blev det redan för mycket?)

Där satt vi alla lugnt lyssnande

när vi egentligen borde rusat upp och undrat vad vi ska ta oss till! Men det finns en historia om hur man kokar en groda levande: Man höjer bara temperaturen en grad i taget och grodan säger:  ”Det är visserligen varmare, men bara en grad värre än det var nyss”. Vi har alla börjat vänja oss vid den här typen av nyheter och livet fortsätter i viss utsträckning som vanligt. Men situationen är inte längre vanlig:

En ny upptäckt

är att när ett ekosystem kollapsar kan det ske plötsligt och irreversibelt. Naturen kan vi tyvärr inte förhandla med. När det t ex gäller uppvärmningen vet vi inte hur långt vi kan gå. Naturen har motståndskraft, men bara till en viss punkt, sedan kan plötsligt förändringar ske trappstegsvis. Det här är en en ny kunskap som chockerat forskarna då man tidigare trott att förändringar sker mer linjärt.

I Arktis smälte plötsligt isen

med en tredjedel på ett par månader år 2007. Smälter Grönlandsisen läggs stora jordbruksmarker och städer under vatten. Detta kan ske inom hundra år men kanske mycket tidigare och blir i så fall första gången på mer än 700 000 år.

Jag var på 70-talet aktiv i miljörörelsen och många tyckte kanske då att vi var gapiga i onödan, men det läge som stor för dörren var i själva verket var långt allvarligare än även vi anade.

Så den optimistiska inställningen: ”Det löser sig nog, det har det alltid gjort förr” är inte längre adekvat . Frågan är om inte överdriven optimism just nu är rent av farlig.

I bilen hem från föreläsningen hittade jag så pappersnäsdukarna…

…och då såg jag samtidigt för min inre syn parafrasen på Krøyers målning ”Hipp, hipp, hurra!” som jag kände att jag borde måla.

I min målning pågår festen i ett begränsat rum istället för i en trädgård och vattnet stiger medan man fortsätter festa som om inget hänt. Det blev en tung bild att arbeta med och som tagit längst tid att göra.

Jag målade in  både mig själv och mina vänner i bilden – vi är alla en del av vår tid, vare sig vi vill det eller ej.

(Ovan: P. S. Krøyer: “Hipp, hipp, hurra!”)

Visioner

Professor Rockström har nu myntat ett nytt begrepp: Det gäller inte att vara pessimist eller optimist utan visionist! Det är inte för sent att hitta lösningar för en hållbar framtid och massor av nytänkande och lösningar finns inom räckhåll.

Om just visionisterna kommer en del av min utställning i Edsvik Konstahll 2-23 juni 2017 att handla.

Välkommen.