Tidigt måleri
Anna om sitt måleri från 80- och 90-tal
Efter att ha kommit hem från längre utlandsvistelser satte jag i början av 80-talet igång att måla på allvar. Ett par år senare gav jag ut boken “Tavlor och Tankar” och det gjordes även ett TV-program om min konst och om de målningarna, som visades i TV 2 på påskafton 1983.
I dessa bilder vänder jag mig ofta utåt; spåren från de kvarlämnade skorna leder ut mot ett fritt hav, de bruna bönorna står på fönsterbrädan i kontrast till rymdens oändlighet och träfågeln ser ut mot de verkliga svalorna som svingar sig därute. I “Ytterligare dimensioner” tar sig fågeln till och med ur sin egen tavla. Men något övergripande tema var inte uppenbart för mig då, även om jag hade många tankar kring varje enskild bild.
Öppningar
Jag märkte att jag bytt fokus när jag mot slutet av 80-talet befann mig i en mer introvert period och det som kom för mig istället var mark, sten, sprickor – eller dörrar som vände sig mot ett okänt mörker. Länge visste jag inte alls vad jag skulle göra med dessa motiv som pockade på och det var först när jag tog in ljuset i bilderna som de blev tillräckligt intressanta för att måla. Boken “Öppningar” som handlade om dessa målningar, kom ut 1989 (Pedagogförlaget) och även detta blev en turnerande utställning, denna gång i Sverige, USA och andra länder.
Det inre ger det yttre
Jag fick så mitt första barn och min konst tog igen en ny inriktning, nu både i teknik och innehåll. Utställningen “Att famna” innehöll måleri, dansdräkter, dikt och musik . Inhyrda dansare följde med till vernissagerna som turnerade på flera orter i Mellansverige i början av 2000-talet. Om det kan du se här.
Läs mer
