menu

10 Vart går vi?

Trädalléer på ett sädesfält ökar mängden svamphyfer i marken som håller samman och när jorden. Akvarell, Anna Toresdotter.

Kretsloppsjordbruk  – en nyckel till tryggare framtid

Brukar vi jorden rätt kyler vi ner planeten. Några få procent mer mull i jorden skulle rädda oss menar flera forskare. Sverige vill vara ett föregångsland och styrmedel finns, både nationellt och inom EU. Men bonden är den som tar störst risker i livsmedelskedjan och får minst betalt. Att ställa om till ett kretsloppsjordbruk fordrar därför stöd. Krångliga EU-regler bromsar också. Konsumenterna behöver samtidigt kraftigt minska köttkonsumtionen. Läs om Emma Johanssons, Lunds universitet, forskning.

Forskning visar att det på sikt inte behöver kosta mer, att vi på detta vis kan bli mer oberoende av att köpa in konstgödsel och besprutningsmedel från utlandet – och att vi kan hålla våra odlingsjordar levande för kommande generationer.

Läs om det tioåriga internationella forskningsprojektet BERAS, stöttat av EU.

I ett kretsloppsjordbruk låter man jorden vila vissa år så att den kan bygga upp sitt mikroliv och näringsinnehåll genom odling av kvävebindande växter. Jorden får vara grön så mycket som möjligt, det finns olika tekniker man kan använda för ett plöjningsfritt jordbruk. Man har djur på samma gård där man odlar grödor så att djurens gödsel kan gå ut på åkern.

Möt en regenerativ bonde:

Kristina var sjukgymnast men bestämde sig för att sluta sitt vanliga jobb och i stället skapa sin egen mat – på naturens villkor!

Fundera:

  • Varför slutade Kristina som sjukgymnast och blev bonde?
  • Skulle du kunna göra något liknande dvs. bryta upp och bli bonde? Motivera ditt svar.

När växelbruket en gång infördes i Sverige för runt tvåhundra år sedan skedde det på kungligt initiativ med syftet att skapa en god självhushållning i Sverige vilket snart ledde till ett blomstrande jordbruk. Kretsloppsjordbruket avbröts sen i mitten av 1900-talet. Varför? Läs mer här nedan:

Visste du det här: Ett svenskt under!

Efter att vi i många hundra år hade odlat på ett långsamt tärande vis, och dessutom fick en befolkningsökning, kom i slutet av 1700-talet en tid av svår svält i Sverige.

I början av artonhundratalet gjordes då en fantastisk sak: Sverige genomförde på kungligt initiativ en omställning till ett hållbart jordbruk! Det nya man började med var att låta jorden vila vissa år, så kallat “växelbruk,” och att låta den gödas av kvävebindande växter som klöver, luser och baljväxter.

Detta var vad vi idag skulle kalla ett ekologiskt jordbruk som gav fina skördar utan att tära på mullen. Det var ett jordbruk med kretsloppstänkande, där solen var motorn och de kvävebindande växterna både gödslade jorden och gynnade mikrolivet. Djuren åt det som växte på gården och djurens gödsel gick ut på åkern. Alla delar som ingick i kretsloppet gynnade ömsesidigt varandra.

Hundrafemtio år senare hade befolkningen ökat från 2 miljoner till sju miljoner och Sverige till och med exporterade livsmedel och vi hade dessutom skapat starka, levande jordar. Det här var ett jordbruk utan vare sig fossil energi eller import av gödsel, foder eller bekämpningsmedel!

Kretsloppen bröts

Efter andra världskriget när billig energi gjorde stordrift populärt, drabbade det tänkandet tyvärr även jordbruket som blev alltmer specialiserat. Man delade upp spannmålsodling och djurhållning så att djurens gödsel inte längre blev till näring på åkern. I stället började man importera konstgödsel, som i sin tur dödar mikrolivet i jorden (och som läcker ut ofantliga mängder i Östersjön, nu världens sjukaste innanhav.)  Man slutade låta djur gå ute och beta och upphörde i stor utsträckning med att odla växter som både gödde jorden och var djurfoder. I stället började man importera foder.

Detta nya sätt att odla gjorde växterna känsligare för angrepp. Insektsbesprutning började importeras i stora mängder – vilket också dödar mikroliv! Vi utarmar nu succesivt den odlingsjord som ska bära oss.

Idag skulle vårt jordbruk stanna om importen avbröts. Minst hälften av vår mat är importerad, och den som produceras här i Sverige är antingen beroende av importerade insatsmedel eller enorma mängder energi.

Forskning visar vägen

Vi ska inte återgå till det gamla, menar Artur Granstedt, tidigare docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, men vi ska ta vara på all den kunskap som finns och kombinera den med ny! Han har i många år drivit ett EU-projekt med 48 pilotgårdar och 50 forskare, från alla länder runt Östersjön som visade att ett kretsloppsjordbruk bygger upp mullen i stället för att tära på den. Det släpper ut betydligt mindre koldioxid och kväve och klarar sig utan giftbesprutning. Det ger näringsrikare mat som håller bättre vid lagring och kan vara ekonomiskt lönsamt. Man har i detta projekt även stakat ut vägar för hur en omställning i Sverige skulle kunna ske. En nödvändig förändring om vi ska kunna nå våra klimatmål och få en långsiktigt uthållig försörjning. Det är ännu ganska få som inser det grundläggande systemfelet i dagens jordbruk och försörjning med livsmedel där vi tär på våra framtida resurser och miljö.

Ska man inte jorden ligga naken och plöjd? Hur går det till?

Det kan ske på olika vis. Man kan plantera en täckgröda med ytliga rötter som matar jorden med solenergi under en så stor del av året som möjligt.  Täckgrödan skuggas så småningom av den växande huvudgrödan. Man kan sedan så i smala fåror och låta täckgrödan vara kvar runtom.

Det finns också maskiner som inte plöjer så djupt, utan skär av ogräset ytligare.

Växtföljd, och vallodling (odling av växter som djuren kan äta och som samtidigt bygger upp jordkvalitén) är också markvårdande.

 

Siffror talat till mig sällan

men minns en så tydligt

trettio

 

Odlingsbar jord försvinner

som trettio fotbollsplaners yta

varenda dag

 

Konstgödsel och plöjning

ger jorden ingen ro

Låt den vara

 

– Eva Bernhardtson

 

Läs mer