KORT SAMMANFATTNING
Matjorden binder idag flera gånger mer kol än hela biosfären och atmosfären tillsammans. Det är vår största förvaringsplats för kol. Det vi tidigare inte vetat är att det är mikrolivet i jorden som lagrar kolet – vi är beroende av dem. De gör även jorden bördig, varje minut bygger de den odlingsmark som ska ge oss mat. För vår överlevnad måste vi skydda mikrolivet. Detta är en brännande fråga som både Barack Obamas vetenskapliga chefsrådgivare Jo Handelsman hade hoppats kunna väcka och som Frankrikes förre jordbruksminister Stephan le Foll tidigare försökt samla jordens länder kring, men som få känner till och som det knappt talas om.
FN varnar
Varje minut försvinner en yta stor som 30 fotbollsplaner av odlingsbar jord på grund av intensiv plöjning, konstgödsling och besprutning. En tredjedel av all mull på planeten är idag sönderodlad och obrukbar. Enligt FN kommer ingen matjord att finnas kvar om 60 år om vi fortsätter i samma spår.
Det moderna jordbruket hotar mikrolivet
Vi, djuren och växterna är alla beroende av en levande matjord som ger oss föda, av detta sköra skikt av liv som ofta bara är ett spadtag djupt. Alla små organismer i jorden bygger tillsammans upp matjorden och hjälper dessutom till att kyla planeten genom att binda kol. I förlängningen kan man säga att de bär upp våra liv, våra samhällen och ekonomier. Men det moderna jordbruket tar tyvärr inte hänsyn till mikrolivet i jorden. Med en enda plöjning vänds den underjordiska världen upp och ner, nätverk bryts sönder, organismer torkar ut och med konstgödsel och besprutning av kemikalier fortsätter sedan utrotningen. Jorden vittrar och regnar näringsfattig bort.
Är vår civilisation på väg att gå under?
Sedan de första flodkulturerna har flera civilisationer gått under sedan man plöjt sönder och utarmat matjorden. Idag sker samma sak men nu i global skala och i snabb takt. Förstör vi jordmånen svälter vi ihjäl. Hur kan vi värna det sköra skikt av liv som bär upp oss? Hur kan vi återskapa förlorad mull så att den återigen kan binda koldioxid och vatten till marken?
Ny kunskap – nya möjligheter
Förståelse är första steget till förändring. Forskning finns och det brådskar att föra in ny kunskap i praktiken, för när vi räddar mullen räddar den oss. Återskapade jordar skulle betyda mycket för klimatet och i ett hållbart jordbruk är jordarna levande i generationer. Ett jordbruk som hela tiden genererar ny levande matjord, ett så kallat regenerativt jordbruk, ser till helheten och skyddar de små som skyddar jorden. Kol lagras i marken tack vare ett levande mikroliv i jorden.
I min egen lilla kretsloppsträdgård har jag försökt praktisera mina amatörkunskaper och med spänning ser jag hur det lever och växer. Jag ser hur torftig jord med rätt bemötande blir till rik mull – utan gifter och konstgödsel. När jorden inte rörs och vänds, när den aldrig ligger naken och bar och “läcker” kol, inte besprutas eller konstgödslas… När olika fleråriga nyttoväxter som gynnar varandra får leva sida vid sida…När så många kretslopp som möjligt kan knytas samman…Då frodas en mirakulös dans av ömsesidigheter!
Anna Toresdotter
Några idéer att utveckla
- Sök kunskap om nya, innovativa metoder att bruka jorden. På denna lärplattform finns mycket fakta och förslag på vidare läsning.
- Odla själv. Att stoppa fingrarna i jorden, i liten skala på fönsterbrädans blomkrukor eller lite större i en odlingslott ger nya erfarenheter och väcker nyfikenhet. Gräv så lite som möjligt, håll jorden täckt med organiskt material.
- Påverka lokalt. Se dig omkring i din hemkommun. Finns det några bönder? Hur odlar man? Finns någon så kallad REKO-ring där man kan handla direkt från bönder som odlar med omtanke med jorden? Har kommunen några expansionsplaner på värdefull åkermark? Försök påverka lokala politiker om du anser att man inte värnar åkermarken.
- Ät svenskproducerad mat. Efterfråga ekologiskt och helst regenerativt odlad mat (där man inte bara odlar maten utan även matjorden).